Erosion! Erosion är den nedbrytning som vind, rinnande vatten, vågor och is utsätter landytan för. Erosionen sker inte tillfälligt utan pågår hela tiden. Erosion uppstår när vatten, is och vindar sätter partiklar i rörelse. Partiklarna transporteras bort för att till sist avlagras som sediment. Att det finns lösa partiklar på berget är för att det sker så kallad kemiskvittring. Exempel på vittringar är: Kemisk vittring, är rinnande vatten som fräter bort partiklar från bergen. En annan är frostsprängning, då vattnet fryser till is och spränger sönder berget, och slutligen Solsprängning som sker när solen värmer upp mark, medan temperaturen i luften är mycket låg, vilket orsakar sprängningar i berget. Med detta kan man tro att de länder med extremt kallt, regnigt eller blåsigt är de klimat som utsätts mest för erosion. Men växtligheten mildrar erosionen genom att bromsa vinden och det rinnande vattnet. Människan kan påverka erosionen med att förstöra det skyddande växttäcket. Genom att de skövlar skogen eller överarbetar jorden med jordbruk. Alpernas berg är unga jämfört med de som finns i Grekland. Eftersom Greklands berg är äldre har erosion pågått längre därför har de blivit lågfjäll. Den faktor som ger mest erosion är rinnande vatten. Strömmande vatten eroderar kraftigast med markytan. Erosionen sker därför snabbast i områden med branta berg och mycket nederbörd. I alperna är nederbörden 2000 mm per år. I Grekland är nederbörden ungefär 1300 mm per år. Trots det är det inte säkert att nedbrytningen är hårdast i alperna, för de har ju kvar mycket vegetation kvar som bromsar o mildrar erosionerna. I Grekland under antiken skövlade det mycket skog och det har gjort att bergen i dag nästan helt kala. Egentligen gör människan samma misstag i dagens alper som hon redan gjort i grekland. På grund av alla turister som besöker alperna varje år bygger man stora turistanläggningar och liftsystem. Där med skövlas mycket skog. Om några årtusenden kommer kanske alperna se ut som Grekland gör idag. Vindarna är också en stark nedbrytningskälla. Vindarna i alperna kommer från olika håll och har olika temperatur på grund av att alperna ligger mitt emellan två klimatzoner. I söder finns det varma medelhavsklimatet och i norr det Europeiska fastlandsklimatet. De södra delarna av alperna ligger i skugga för de västliga vindarna från atlanten och därför får bergen lite snö. På norra sidan sveper det in kalla vindar vilket orsakar plötsliga kyliga stormar. Här förekommer även solsprängnig. Solen är stark och värmer upp bergens markyta men eftersom de södra medelhavs vindarna inte når fram till denna del av alperna är temperaturen väldigt låg. Detta orsakar vittring av berget, ett problem man inte har i grekland efter som temperaturen oftast är hög. Sydliga vindar sveper in över alperna och avger fuktighet och värmer upp de södra alperna när luften sjunker ner. Dessa så kallade föhnvindar medför under vintern kraftiga temperaturhöjningar vilket kan orsaka laviner. Laviner är också ett slags erosionsproblem som kan utlösas väldigt lätt av en skidåkare på fel ställe eller en tun gren under snön som knäcks tyngd. När en lavin utlöses finns det inget som kan stoppa den. Den drar med sin allt i sin väg som buskar och träd. Det gör att jorden inte hålls kvar eftersom skyddstäcket försvinner. En riktigt stor lavin kan till och med plöja ned en hel skog. I Grekland har man inte riktigt samma problem, även om nederbörden en stor del av erosions problemet. Istället har man mer problem med jordförstöring. Greklands berg är mycket kala på grund av den stora kalhugningen. Under antiken lät man även getter och får beta upp en stor del utav floran. Under miljoner år har glaciärer och inlandsisar nött på bergen i alperna och så är det fortfarande. Det finns glaciärer på alptopparna som aldrig smälter, de är också ett erosions problem. Glaciärerna idag rör sig fram och tillbaka, därmed nöter de ned bergen. Glaciärerna kan ibland smälta och vatten från en glaciären "gräver" sig ner i bergen och bildar svackor. Alpernas erosion är mycket mer intensivt, den sker på ett och samma ställe väldigt hårt medan erosionen i Grekland sker mer jämt över hela bergsytan. Om människan tänkt sig för och inte skövlat ned skogen i Grekland, hade bergen inte nöts ner på samma sätt och hade med all säkerhet haft längre livslängd. Det borde man tänka på i alperna, om vi inte slutar att skövla skogen där så kommer alperna fortare att bli lågfjäll.