Modemkommunikation. I bšrjan pŒ 70-talet kom i USA de fšrsta modemerna pŒ marknaden. Fšr uppringda fšrbindelser var hastigheten lŒg, ²300 bps och prestanda Šnnu lŠgre. Ett behov fanns att kommunicera mellan datorer och telefonlinjerna var det uppenbara mediat. Hastigheterna škade sŒsmŒningom och i slutet av 70-talet dšk de fšrsta modemerna upp fšr 1200 bps full duplex šver uppringd fšrbindelse. Olyckligtvis fanns standards etablerade i USA och Europa som ej var kompatibla. En organisation bildades tidigt fšr att standardisera olika kommunikationsmoder.och procedurer, CCITT. CCITT har medlemmar frŒn all vŠrldens telefšrvaltningar samt Šven de stšrre tillverkarna av utrustning fšr datakommunikation och rekommendationer har ofta beteckningen V.nn som i detalj beskriver hur utrustning skall kommunicera med annan utrustning som fšljer en viss rekommendation. Man kan sŠga att fr o m att hastigheten 2400 bps och uppŒt har en gemensam standard etablerats, dvs V.22bis (2400 bps) och uppŒt. Fšr att uppnŒ stšrre sŠkerhet šver linjen utvecklade flera fšretag algoritmer fšr ARQ, omsŠndning av felaktiga data samt komprimering av data. Marknadsledande blev MicroCom Inc, som utvecklade MNP protokollen som Šven tŠckte in datakomprimering. CCITT ligger bakom en rekommendation benŠmnd V.42 fšr ARQ och V.42bis fšr komprimering. Idag mŒste en leverantšr ha bŒde MNP och V.42 implementerat i sina produkter fšr att vara konkurrenskraftiga. Fasta fšrbindelser, 2-trŒdar fšr sŠndning och 2-trŒdar fšr mottagning kunde lŠttare anpassas till datašverfšring och hastigheterna šver linjen nŒdde redan under mitten av 70-talet 9600 bps. 1974 erbjšd Codex, USA, modemer fšr 9600 bps fast fšrbindelse. Flera konkurrenter fšljde de nŠrmaste Œren och 1978 faststŠlldes en rekommendation inom CCITT som specificerade CCITT V.29 som standarden fšr fast fšrbindelse fšr 9600 bps. Flera standards fšljde fšr lŠgre hastigheter ex vis V.27 fšr 4800 bps. Datahastighet och linjehastighet. Det Šr viktigt att vi skiljer pŒ begreppen bps och Baud. Fler av vŒra konkurrenter skiljer inte pŒ dessa bŒda begrepp. Bps Šr fšrkortning fšr bitar per sekund och avser hastigheten mellan dator och modem. Hastigheten šver telefonlinjen anges i Baud och definitionen Šr fšrŠndringar per tidsenhet. PŒ linjen sker kommunikationen med modulerade toner och den bandbredd vi har till fšrfogande Šr 2400 Hz, en sk talkanal. En telefonlinje kan inte acceptera mer Šn 2400 Hz eller 2400 fšrŠndringar per tidsenhet ( 1 sekund ). SŒledes mŒste vi tillgripa vissa konstgrepp fšr att šverfšra hšga bithastigheter pŒ en linje som har begrŠnsat utrymme. Detta gšrs i modemet som sŠnder ut kodade signaler, dŠr varje signal innehŒller information om ett antal bitar. Fšr att kunna šverfšra ytterligare hšgre hastigheter mellan datorer har kodkomprimering utvecklats. Modemteknik. Fšr lŠgre hastigheter, ²2400 bps, delar modemets linjekretsar upp telefonlinjen i en sŠndkanal och en mottagarkanal. Dessa benŠmns ORG och ANS, ORiGinate och ANSwer. Vi šverfšr alltsŒ data i vardera riktningen pŒ linjen helt oberoende av varandra. Vid hšgre hastigheter som 9600 och 14400 kan denna teknik inte anvŠndas. Kapaciteten hos kanalerna rŠcker helt enkelt inte till. Den teknik som utvecklats kallas Echo Cancelling och stŠller mycket stora krav pŒ processorkapacitet i modemet. Enkelt beskrivet sker fšljande vid kommunikation mellan tvŒ modemer av typ V.32 eller V.32bis. Modem A ringer upp och etablerar fšrbindelse med modem B. Modemerna skakar hand. Modem A sŠnder ut en testsignal som tar hela fšrbindelsens kapaciteten i ansprŒk. Modem A mŠter vilka eventuella ekon som upptrŠder pŒ linjen och lagrar dessa vŠrden i sitt minne. Modem A avslutar sin test. Modem B utfšr samma procedur som modem A. BŒda modemen har nu information sina minnen om linjen karaktŠristik och modemerna sŠnder nu samtidigt ut information som tar hela bandet i ansprŒk. Informationen pŒ linjen bestŒr nu av information frŒn bŒda modemens sŠndare samt ekon frŒn linjen. Modemerna pratar i mun pŒ varandra! Hur skall ex vis modem A veta vad som Šr information frŒn modem B? Jo, Informationen pŒ linjen bestŒr av A:s sŠndare, B:s sŠndare samt ekon frŒn linjen. Om A tar bort sin egen sŠnda information samt de ekon som som det lagrat i sitt minne mŒste den kvarvarande informationen vara B:s sŠnda data! Felkorrigering, komprimering och grŠnssnittshastighet. En uppringd fšrbindelse Šr ofta utsatt fšr diverse stšrningar som innebŠr att šverfšrda data kommer fram felaktigt. Genom att blocka data och fšrse de sŠnda blocken med checksumma kan eventuella felaktiga data detekteras och omsŠndas. TvŒ olika ARQ (Automatic Repeate reQuest) algoritmer fšrekommer. Dels MNP 4, dels V.42. Dessa Šr inte kompatibla med varandra men automat val kan ske mellan dessa vid uppkoppling av modemfšrbindelsen. Fšr att uppnŒ stšrre effektivitet och hšgre hastigheter vid šverfšringen tillgripes komprimering av data. TvŒ olika algoritmer fšrekommer. Dels MNP 5, dels V.42bis. Dessa algoritmer kan enbart komprimera asynkront data. Komprimering av synkront data krŠver kŠnnedom om det anvŠnda kommunikationsprotokollet. Det bšr nŠmnas att V.42bis Šr effektivare Šn MNP5. Dessa Šr inte kompatibla med varandra men automat val kan ske mellan dessa vid uppkoppling av modemfšrbindelsen. I princip grundar sig dessa algoritmer pŒ att de mest fšrekommande tecknen kodas till en kortare kod och de mindre frekvent fšrekommande tecknen till en lŠngre kod. I ASCII alfabetet har vi 1 startbit, 7 informationsbitar, 1 stoppbit samt 1 paritetsbit. Totalt 10 bitar. Startbit, stoppbit samt paritetsbit tas bort av sŠndande modem och kvar har vi 7 informationsbitar. SŠndande modem analyserar informationsbitarna och ex vis kan vi koda de flest fšrekommande tecknen som A 1111 T 0111 E 0011 S 0001 R 11001 U 01100 .. .. Z 111001011 till allt lŠngre koder fšr mindre frekventa tecken. I sŠndande modem byggs en kodtabell upp som fšrŠndras dynamiskt och šverfšres till mottagande modem fšr avkodning. Resultatet av denna kodning ger en komprimering av en faktor 2 - 3. Dvs vi kan sŠnda data till modemet med 2 - 4 gŒnger hšgre hastighet Šn dess hšgsta šverfšringshastighet. En faktor 4 anges ibland, men fšrekommer i extrema fall enbart. Buffrat grŠnssnitt Fšr att PC:n skall kunna ta emot varierande hastigheter frŒn modemet beroende šverfšringshastighet krŠvs ett buffrat grŠnssnitt i modemet med fast hastighet oavsett šverfšringshastighet. GrŠnsnittet kan oftast stŠllas in fšr hastigheterna 2400, 4800, 9600, 19200, 38400, 57600 och 76800 bps. De tvŒ sista 57600 och 76800 Šr i praktiken inte anvŠndbara dŒ vi med V.32 modemer och uppnŒr en komprimering pŒ 2 - 3. Vid hšga hastigheter finns Šven begrŠnsningar i PC:ns hŒrd och programvara. Standards fšr uppringda fšrbindelser. CCITT Hastighet AnmŠrkning V.21 300 Asynkront data V.23 75-1200 Asynkront data Dessa standards har nŒgon praktiskt betydelse idag, dels lŒga hastigheter dels dŒliga prestanda. V.22 1200 Asynkront & synkront data V.22bis 2400 Asynkront & synkront data Dessa standards Šr pŒ vŠg att ersŠttas av hšgre hastigheter, men de fšrekommer i ett stort antal modemer pŒ marknaden. LŒga priser sammantaget med komprimering gšr dem fortfarande attraktiva. V.32 9600 Asynkront & synkront data V.32bis 14400 Asynkront & synkront data Ett V.32 modem har alltid V.22 standarden inbyggt, man fŒr den pŒ kšpet och ett V.32 modem anpassar sig automatiskt till det uppringda modemets standards. Kommunikation etableras automatiskt till hšgsta mšjliga hastighet. Ytterligare en standard, troligen den sista fšr uppringda fšrbindelser, Šr under utarbetande och kommer att vara fastlagd under mitten av 1984. Standarden har under arbetets gŒng benŠmnts V.Fast och kommer att nŠr den fastlagts att benŠmnas V.34. HŠr Šr hšgsta hastigheten 28800 šver linjen och med god komprimering kommer vi kanske upp i ca 100 000 Kbs. Stora krav stŠlls dock pŒ linjens kvalitŽ. Marknadens krav pŒ ett modem fšr uppringd fšrbindelse. HŠr Šr nŒgra begrepp och funktioner som Šr mer eller mindre ett mŒste fšr att modemet skall vara konkurrenskraftigt: T-mŠrkning. Fšr att fŒ ansluta utrustning till Televerkets linjer krŠvs att modemet mšter vissa krav. Dessa krav Šr uppstŠllda fšr att inte ansluten utrustning skall stšra telefonŠtets funktion eller andra abonnenter som kommunicerar šver nŠtet. Att ett modem Šr T-MŠrkt innebŠr inte att modemet har genomgŒtt prestandamŠtning eller pŒ annat sŠtt Šr bŠttre Šn andra modemer; T-mŠrkning innebŠr endast att modemet Šr godkŠnt fšr anslutning till allmŠnna telefonnŠtet. Automatisk uppringning - AT kommandon eller Hayes kompatibelt. Hayes Inc. i USA var fšrst med att definiera ett kommandoset fšr modemer. Kommandon bšrjar alltid med tecknen AT (ATtention) fšljt av tecken fšr olika funktioner, ex vis ATDT123456 avser D = dial och T=tone, dvs ring upp nummer 123456 med tonsignallering. Observera det finns ingen koppling mellan ett modems prestanda och funktionalitet och att vara Hayes AT kompatibelt. Med begreppet avses endast kompabilitet med kommandosetet. De flesta modem har ett utškat kommandoset som skiljer sig modem emellan. Fšr uppringning med synkrona terminaler eller om ett och samma nummer alltid ringes kan detta ske genom att modemet bevakar status av DTR ledare i PC:en och automatiskt ringer upp ett fšrvalt nummer nŠr DTR gŒr hšg, kallas 108.1 uppringning. Ett annat alternativ Šr att kunna ringa upp ett fšrlagrat nummer frŒn frontpanelen. MNP4/V.42, MNP5/V.42bis & MNP10 Dessa avser funktionerna felkorrigering och komprimering. Speciellt komprimeringen kan vara mer eller mindre effektivt implementerad. Detta Šr svŒrt fšr en kund att mŠta, dŒ grŠnssnittshastigheten oftast Šr satt till det hšgsta modemet accepterar och anvŠndaren tror att han šverfšr data i denna hastighet; det verkar som om data šverfšrs med grŠnssnittshastigheten men i praktiken Šr den effektiva šverfšringshastigheten ofta lŠgre. MNP10 har utvecklats fšr modemšverfšring via NMT eller MobiTex som stŠller krav pŒ bibehŒllen synkronisering vid bŠrvŒgsfšrlust Buffrat grŠnssnitt. Fast grŠnssnitthastighet oavsett šverfšringshastighet šver linjen Šr ett mŒste. Ex vis Šr hastigheten mellan PC och modem satt till 38400 bps oavsett uppkoppling mot 14400 eller 2400 modem. Nummerlista. Lista i modemet dŠr anvŠndaren kan lagra telefonnummer och namn fšr snabb och enkel uppring antingen genom angivande av position i listan eller genom angivande av namn. Automatisk Œteruppringning. Fšr det fall att numret Šr upptaget skall modemet Œteruppringa upp till nio gŒnger med 1 minuts mellanrum, enligt svenska Televerksregler. Funktionen Šr ofta satt ur spel, dŒ kommunikationsprogramvaran kan Œteruppringa i princip omedelbart efter upptagetton och repetera Œteruppringning i oŠndlighet. Motringning med lšsenord. Svarande modem avkrŠver uppringande modemanvŠndare lšsenord. Uppringt modem kontrollerar angivet lšsenord mot en fšrlagrad lista. Ett lšsenord som finns i listan har Šven ett telefonnummer dŠr den uppringande kan nŒs. Vid korrekt angivet lšsenord, kopplar uppringt modem ned fšrbindelsen och motringer till numret i listan.. Fšr att en hacker eller annan otillbšrlig person skall kunna etablera fšrbindelse krŠvs dels att rŠtt lšsenord anges dels att denna person befinner sig pŒ rŠtt telefonnummer. Angivande av felaktigt lšsenord medfšr nedkoppling. I mer omfattande installationer med flera svarande modem finns ofta Network Management installerat som under programvarukontroll ger statistik pŒ antal uppringande anvŠndare, felaktigt angivna lšsenord etc FjŠrrkonfigurering. Uppringande modem skall via sŠrskilt lšsenord kunna monitorera och konfigurera fjŠrrŠndens parametrar. Detta spar tid och fram fšr allt kostnader i samband med problemsškning och serviceutryckningar. FAX kommunikation. MŒnga modemer kan idag sŠnda och mottaga FAX. Modemet skall stšdja Grupp 3 faxar, dvs 9600 bps. SNA kommunikation. I Sverige Šr SNA 3270 kommunikation vida spridd och minidatorsystem AS 400 med 5250 kommunikation en sŠljsuccŽ. Kommunikation šver uppringd fšrbindelse i dessa miljšer Šr komplex och krŠver antingen instickskort i PC fšr synkron kommunikation eller uppkoppling med protokollkonverterare. Ett tredje alternativt finns med speciell programvara i PC och ett LTI modem.