Detta „r den viktigaste fr†gan f”r framtiden Att diskutera vad som kommer att h„nda i framtiden f”ruts„tter en sak - att det blir en framtid. I dagens l„ge „r detta inte s„kert. Visst, tiden kommer inte att stanna, s† p† det s„ttet kommer det alltid att finnas en framtid. Men vi l„gger normalt in s† mycket mer i betydelsen "framtid" - framf”rallt menar vi med "framtiden" den enskilde individens, v†rt samh„lles eller t.o.m. m„nsklighetens framtid. Och den „r inte tryggad. Vi f”rst”r v†r boplats, v†r milj” med ett rasande tempo, bara f”r att p† kort tid vinna sm† f”rdelar p† bekostnad av skador som „r n„stan om”jliga att reparera. Om man letar efter liknelser „r en av de b„sta att vi st†r l„ngst ute p† den tr„dgren som vi s†gar av - f”r att anv„nda s†gsp†nen. Den utan tvekan viktigaste fr†gan f”r framtiden „r den hur vi skall f† en framtid. N„r hela v†r existens st†r p† spel kan knappast n†gon annan fr†ga vara viktigare. Hur skall vi uppn† ett samh„lle som inte tar d”d p† sig sj„lv eller f”rst”r den plats vi har att leva p†? Vi m†ste f† en kultur som har kretsloppstanken i ryggm„rgen. Vi kan inte g”ra n†got som begr„nsar friheten f”r n†gon annan - d† har vi missbrukat v†r frihet. Detta g„ller „ven om "n†gon annan" „r kommande generationer som inte „r f”dda „nnu. Entropin, oordningen i universum ”kar hela tiden. Det „r en grundl„ggande naturlag. Žnd† s† ser vi vart vi „n v„nder oss inga tendenser p† ”kad oordning, snarare tv„rtom. Ur ett litet fr” och lite jord kan den mest komplicerade och ordnade planta spira. Ordningen p† v†r planet, jorden, har h†llit sig v„ldigt konstant, kanske t.o.m. ”kande under †rmiljarderna. Detta kan ske eftersom energirik str†lning (entropifattig energi) har n†tt jorden fr†n solen - "tagit med sig" entropi och l„mnat jorden i form av v„rmestr†lning (entropirik energi). S† l„nge vi utnyttjar solens energi s† kommer oordningen p† jorden att f”rbli konstant l†g. (Visst kommer „ven solens energitillf”rsel att upph”ra s† sm†ningom - kanske om 5 miljarder †r. Men med m„nsklig m†ttstock „r det en inte helt felaktig approximation att kalla 5 miljarder †r f”r "f”r evigt".) Men s† kom m„nniskan. L„nge var hon som vilken annan art som helst - en del i naturen. Men s† sakta, steg efter steg, b”rjade hon f”r„ndra naturen. Hon gr„vde sten ur marken f”r att utvinna j„rn - sten som aldrig kommer att †terbildas s† l„nge hon lever. Hon gr„vde olja ur marken - olja som aldrig kommer att †terbildas s† l„nge hon lever. Hon gr„vde uran f”r att utvinna energi - uran som aldrig kommer att †terbildas s† l„nge hon lever. Ingreppen i naturen - framf”rallt de som aldrig g†r att g”ra ogjorda - har accelererat under hela m„nniskans utveckling, men de senaste hundra †ren har de g†tt med ett rasande tempo. Vi m†ste bryta denna utveckling. Vi m†ste †terg† till kretsloppet. Vi m†ste sluta tillf”ra jorden mer entropi „n vi kan kompensera med hj„lp av solens ljus. Annars bryter vi ner jorden - och utpl†nar framtiden. De tv† punkter som s† snabbt som m”jligt b”r „ndras kraftigt f”r att uppn† ett tillst†nd d„r vi inte f”rbrukar mer „n det nyproduceras „r material†tervinning och energif”rbrukning. Jag kommer i denna uppsats att framf”rallt inrikta mig p† energif”rbrukningen, eftersom det f”r material†tervinning och material†teranv„ndning redan finns fungerande metoder - det saknas bara politisk vilja att lagstifta om dem. Vad det g„ller energif”rbrukning kan mycket forskning g”ras. Det man f”rst t„nker p† f”r att g”ra energin mer milj”v„nlig „r naturligtvis att producera den p† ett milj”v„nligt s„tt. Men eftersom vi troligen inte under ”versk†dlig tid kommer att kunna producera lika mycket, och billig, energi p† ett milj”v„nligt s„tt som vi kan g”ra idag s† kr„vs „ven att vi f”rbrukar mindre energi. (Med milj”v„nlig kommer jag i forts„ttningen att mena n†got som inte g†r utanf”r kretsloppet - som inte tillf”r mer entropi „n vad som avl„gsnas med hj„lp av solljuset.) V†r energif”rs”rjning m†ste allts† helt och h†ller ske fr†n solens str†lning - direkt eller indirekt. N†gra av de metoder som finns idag f”r detta „r solf†ngare, vindkraftverk, vattenkraftverk, v†gkraftverk och energigr”dor. Av dessa s† omvandlar den f”rstn„mnda ljuset direkt till elektrisk energi, och de andra l†ter solljusets energi lagras i n†got medium f”r att d„refter utnyttja energin som mediet inneh†ller. Energiutvinning som k„rnenergi och eldning av fossila br„nslen (olja, naturgas, stenkol, torv) „r f”rkastliga, inte bara f”r de skadeverkningar de †stadkommer p† naturen (radioaktiva utsl„pp, f”rsurning, v„xthuseffekt) utan „ven f”r att de „r „ndliga. Varje liter uppeldad olja kommer aldrig tillbaka, varje kluven uran-k„rna kommer aldrig att †terbildas. Elektrisk energi har m†nga f”rdelar. Den kan transporteras ”ver stora omr†den snabbt och utan st”rre f”rluster. Den kan framst„llas p† m†nga olika s„tt. En bil som drivs av elmotor kan h„mta sin energi antingen ifr†n ett k„rnkraftverk eller ett solkraftverk - det m„rks inte och kan inte m„rkas n†gon skillnad. F”r att byta drivmedel p† en bensindriven bil m†ste hela motorn bytas ut - och troligen st”rre delen av bilen byggas om. Elenergi „r oberoende av framst„llningss„tt. Det stora problemet med elenergi „r att lagra det. Det finns inget bra s„tt att lagra elektrisk energi - med bra menas att man kan f† in mycket energi p† litet utrymme, liten volym och att man kan lagra och utvinna energin p† kort tid. V†r energif”rbrukning „r alldeles f”r on”digt h”g. Detta beror p† flera faktorer. Framf”rallt har energin varit alldeles f”r billig - vi har roffat †t oss, snarast stulit fr†n naturen och l†tit framtiden betala priset. Detta har lett till att det inte varit ekonomiskt l”nsamt att utveckla energisn†la till„mpningar. Det har varit billigare att elda mer olja f”r att h†lla ett hus varmt „n det har varit att isolera huset b„ttre. Det har varit dyrare att utveckla energisn†la kylsk†p „n att betala priset f”r den extra kostnad det blir p† elr„kningen f”r ett energisl”sande kylsk†p. M†nga apparater st†r p† i on”dan - ibland av tankl”shet, ibland f”r att det skall bli bekv„mare f”r anv„ndaren. Moderna TV-, video- och stereo-anl„ggningar g†r inte ens att st„nga av eftersom man d† inte kan s„tta p† dem med fj„rrkontrollen! De tre punkter jag anser „r viktiga att satsa mycket forskning p† „r allts†: * Milj”v„nlig energitillf”rsel fr†n outt”mliga k„llor * F”rb„ttrad lagring av elektrisk energi * Minskad energif”rbrukning Jag t„nker lite noggrannare redog”ra vad jag ser f”r m”jligheter f”r framtiden i dagens forskning och dagens till„mpningar. Sj„lvklart hoppas jag p† viktiga uppt„ckter av helt nya metoder, och jag vill g”ra klart att jag inte "binder mig" vid dagens metoder eller f”rb„ttringar av dem. Det beh”ver inte alls vara s† att solpaneler n”dv„ndigtvis „r det b„sta s„ttet att tillvarata direkt solenergi - n†gon kanske utvecklar ett system f”r att syntetisera fotosyntesen som „r ”verl„gset dagens solceller. De viktiga och ”vergripande m†len „r de jag satt upp i listan ovan - de inriktningar jag n„mner nu „r bara de forskningsomr†den jag k„nner till som jag tror kan vara lovande i framtiden. Jag tror att utveckling av b„ttre solpaneler „r ett bra s„tt att f† icke-„ndlig energitillf”rsel. De tv† punkter som f”r solpaneler „r viktigast att f”rb„ttra „r effektiviteten och priset. Det skall i framtiden g† att bygga solpaneler p† alla nya hustak - de m†ste vara billiga. Dessutom m†ste de kunna l„mna energi „ven n„r de inte f†r direkt solbelysning, under molniga dagar t.ex. Vindkraftverk b”r kunna tillverkas i mindre exemplar, s† att man kan ha en snurra p† i stort sett varje tomt. Det „r inte n”dv„ndigtvis s† att man m†ste bygga enorma propellrar f”r att det skall vara l”nsamt - m†nga sm† lokala vindkraftverk kan t.o.m. vara effektivare, eftersom de blir utspridda och d† „r sannolikheten st”rre att det bl†ser p† n†gon av dem. Olika former av odlingar av energigr”dor b”r kunna utvecklas - det optimala h„r m†ste vara att f† s† mycket energi som m”jligt med s† lite st”rningar i det lokala ekosystemet som m”jligt. Dvs konstg”dning b”r begr„nsas, odlingen b”r uppta s† liten area som m”jligt och gr”dorna b”r helst inte vara helt fr„mmande f”r ekosystemet i dess omgivning. Odling av alger i bass„nger „r kanske ett alternativ till energiskog? Lagringen av energi har ett n„ra samband med m†nga av de energiformer som jag n„mnt ovan. B†de vindkraft och solkraft „r otillf”rlitliga. Vissa dagar kan det bl†sa storm, andra kan det vara alldeles lugnt. Ibland kan solen gassa hela dagen, och andra „r det alldeles mulet och m”rkt. F”r att g”ra dessa energik„llor praktiskt anv„ndbara kr„vs det en buffert, som lagrar energi n„r det produceras i ”verskott, och som l„mnar ifr†n sig energi n„r det produceras f”r lite. Det viktiga kravet h„r „r att det beh†ller den lagrade energin utan alltf”r stora f”rluster under en l„ngre tid - kanske fr†n sommar till vinter. Andra till„mpningar av lagrad elenergi „r f”r t.ex. elbilen. Kravet d† „r snarast att mycket energi skall lagras p† litet utrymme och liten vikt, samt att det skall g† mycket snabbt att ladda upp. Om man skall lagra energi i form av batterier s† m†ste det vara †teruppladdningsbara batterier. Och dagens uppladdningsbara batterier har m†nga nackdelar. De inneh†ller giftiga „mnen som bly och kadmium, de tar f”r l†ng tid p† sig att laddas, de „r stora, tunga och allm„nt otympliga. B„ttre batterier m†ste allts† utvecklas - batterier som g†r snabbt att ladda upp och som har h”ga kvoter lagrad energi/volymenhet och lagrad energi/viktenhet. Andra s„tt att lagra energi finns ju. Kemiskt bunden energi kan vara r„tt bra - bensin „r ju ett bekv„mt s„tt att lagra energi p†. F”r l†ngtidsf”rvaring och i sammanhang d„r st”rre m„ngder energi skall lagras skulle man kunna t„nka sig ett system d„r man lagrar energin i form av kemiska f”reningar, som energin sedan kan utvinnas ur och d„r man slutar med samma kemiska f”reningar som man b”rjade med. V„tebr„nslecellen „r en till„mpning p† detta som v„l f”rtj„nar att utvecklas ordentligt. F”rdelen „r ju uppenbar - vid f”rbr„nning bildas vatten, och det „r det mest "milj”ofarliga" vi har p† v†r jord. Nackdelen „r v„l framf”rallt att rent v„te „r sv†rt och farligt att lagra och transportera p.g.a. explosionsrisken, samt att effektiviteten i stor skala „r l†g. Inom slutna system kan man „ven t„nka sig att milj”farligare kemikalier anv„nds, men d† m†ste slutprodukterna tas omhand och †teranv„ndas och systemet m†ste vara l„ckage-fritt. Energif”rbrukningen m†ste minska. Detta kan ske delvis genom att vi anv„nder oss av mindre energi - kanske tar bussen ist„llet f”r bilen, s„nker innetemperaturen n†gon grad och kl„r oss varmare ist„llet o.s.v. Forskarnas del i det hela blir att hj„lpa till att utveckla mer energisn†l teknik. Kylsk†p som bara drar br†kdelen s† mycket energi som de gamla „r under utveckling, och det „r bra. Nya energisn†la lampor ers„tter gl”dlampan. Men det r„cker inte med kylsk†p och lampor, alla omr†den m†ste ses ”ver. Kan industrins energif”rbrukning minska genom effektivare maskiner? Beh”ver verkligen TV:n st† i standby-l„ge f”r att man skall kunna s„tta p† den via fj„rrkontroll? Kan diskmaskiner, spisar, dammsugare och tv„ttmaskiner g”ras effektivare? Kan bilen (eldriven s† klart) g”ras effektivare - kanske genom att den g”rs l„ttare? Kan vi f”rb„ttra isoleringen i husen s† att vi inte eldar s† mycket f”r kr†korna - kanske tredubbla glasrutor eller effektivare isoleringsmaterial? Kanske t.o.m. "det intelligenta huset" kan komma till nytta, som bara har t„nt i de rum man befinner sig i och som bara v„rmer upp de rum som beh”vs. Det g†r „ven att hitta helt andra aspekter p† fr†gan. Om man tillverkar snygga och bekv„ma varma kl„der (ist„llet f”r yllekoftan....) s† beh”ver man kanske inte har s† varmt inomhus ist„llet. Om cykeln f”rb„ttras, och cykeltrafiken underl„ttas, s† kanske man inte beh”ver ta bilen. En elmoped kanske „r ett bra mellanting mellan cykel och bil? Som jag n„mnde innan „r det viktigt att inte l†sa sig fast vid att bara f”rb„ttra de metoder och tekniker som finns idag, utan man m†ste vara ”ppen f”r alla m”jliga t„nkbara l”sningar - som kanske ligger inom helt andra omr†den „n de man t„nkt sig. Det viktiga „r att vi uppn†r ett samh„lle utan inbyggd tidsbegr„nsning, ett samh„lle i harmoni med naturen, som inte f”rbrukar mer „n vad som produceras, som anv„nder lika mycket energi som solen sk„nker det. Ett samh„lle som varar f”r evigt.