Prolog En sliten Sovjetisk flagga vajar sakta ovanf”r ruinerna p† det som en g†ng var rikskansliet i Berlin. En ljummen junivind sveper genom Berlins gator som „r t„ckta av sten och br†te. Staden sover. Fr†n toppen av ett hus kan man i fj„rran skymta den amerikanska arm‚n, „ven den sovandes. Kv„llen innan hade solen sakta stigit ned ”ver den sista dagen av det andra v„rldskriget, nu i gryningen stiger den upp ”ver den f”rsta dagen av en ny era, det kalla kriget. The Space Race Det kalla kriget inneh”ll m†nga konflikter och kamper mellan U.S.A och Sovjetunionen. Till exempel kubakrisen och uppdelningen av Tyskland i ett sovjetiskt och ett amerikanskt l„ger. Men det „r ingen av dessa som denna text kommer handla om. Den h„r texten ska handla om en av dom dyraste och mest prestichfyllda kamper mellan dessa tv† l„nder, "The space race". N„r det kalla kriget inleddes handlade det mest om v„rldens uppdelning i ett ”stblock och ett v„stblock. Just rymdforskning var sj„lvklart sp„nnande men inget som egentligen hade allm„nhetens intresse. Det var egentligen f”rst 1952 som m„nniskan tog ett f”rsta steg mot rymden, det var d† den internationella forskningsunionen b”rjade spekulera i att det skulle kunna g† att utveckla satelliter. Det dr”jde dock 3 †r innan USA gav besked om att man b”rjat utveckla en satellit. Rymdforskningen gick sakta fram†t och USA gjorde sakta men s„kert framsteg med sina s† kallade satelliter, rymdforskning var ju som sagt inte av h”gsta prioriter, efterkrigstidens europa beh”vdes fortfarande byggas upp. Det var d† mitt i lugnet som den stora bomben slog ned. Den 4 oktober 1957 var en enormt stor dag f”r m„nskligheten. Som en blixt fr†n klar himmel hade Sovjetunionen skickat upp en drygt 90 kilo tung satellit i omloppsbana runt jorden, den var inte st”rre „n en basketboll men var „nd† tillr„cklig stor f”r att ge startskottet till en ny †lder, rymd†ldern. Sputnikeffekten Sputnik f”r„ndrade allting, pl”tsligt blev USA:s befolkning f”rskr„ckta ”ver tanken att Sovjet skulle kunna anv„nda sina satelliter till att avfyra k„rnvapen mot det amerikanska fastlandet. Dessutom skickades sputnik i en bana s† att den passerade det amerikanska fastlandet och p† s† s„tt invaderade amerikanskt luftrum. Pengar ”stes nu in ”ver diverse rymdprojekt i USA, bland annat skapades en viss amerikansk rymd administration mer k„nd som NASA. Men precis n„r den f”rsta chocken ”ver Sovjets framsteg hade lagt sig slog „nnu en bomb ned. Mindre „n en m†nad efter Sputnik 1:s framg†ng hade ryssarna skickat upp Sputnik 2 i omloppsbana, som var mycket st”rre „n f”reg†ngaren och hade en last best†ende av en hund k„nd som Laika. Det var nu amerikanska forskare verkligen fick pressen p† sig att prestera n†got och det snabbt. Men den amerikanska l”sningen skulle komma fr†n en invandrande tysk. Wernher von Braun basade ”ver ett projekt i redstone som kallades f”r Explorer. M†let var att s† snabbt som m”jligt f† upp en amerikansk satellit i rymden, men det skulle inte vara vilken satellit som helst, den skulle vara b„ttre „n ryssarnas b†da Sputniksatelliter. Tanken var att snabbt kunna v„nda p† steken och ge USA ”vertaget i "The Space Race". Explorer blev en total succ‚, den var inte bara b„ttre „n ryssarnas b†da satelliter utan den levererade „ven resultat. Den uppt„ckte bland annat jordens magnetf„lt. Sovjet hade dock inte avslutat sin rymdforskning utan hade jobbat frenetiskt med att skicka en satellit mot m†nen. D„rf”r var det till stor rysk gl„dje n„r Luna 2 tog sig „nda fram till m†nen, men m†let med projektet misslyckades dock. Ist„llet f”r att landa p† m†nen hade Luna 2 kraschat och f”rst”rts, men den kom i alla fall fram till m†nen och Sovjet hade p† s„tt och vis hunnit f”rst till m†nen. Den stora rushen efter att skjuta upp satelliter var nu ”ver, nu riktade man sig ist„llet in p† en monumental uppgift, att f† en m„nniska upp i rymden. USA och NASA som hade f”rlorat den f”rsta striden om rymden till ryssarna och Sputnik hade nu p†b”rjat ett stort projekt vars m†l var att f† upp en man i omloppsbana, projektets namn var "Mercury". Men till ett s†dant h„r projekt beh”vs det ju s† klart astronauter. D„rf”r p†b”rjade ett tr„ningsprogram f”r att f† fram dom allra f”rsta. 7 utvalda personer med milit„r erfarenhet i bland annat flygvapnet blev utvalda till detta tr„ningsprogram. Gordo Cooper, Scott Carpenter, John Glenn, Alan Shepard, Gus Grissom, Wally Schirra och Deke Slayton bildade tillsammans "Mercury Seven". Men nu †terstod det att se vem av dom som skulle bli den f”rsta m„nniskan i rymden. Tr„ningsprogrammet bestod av m†nader med massor av olika tr„ningsmoment. Dom h„r astronauterna skulle helt enkelt bli b„st. Dom skulle vara 100% i allting, inget l„mnades †t slumpen. Efter m†nader av tr„ning stod det klart att det stod mellan Alan Shepard och John Glenn. NASA:s och Mercuryprojektets ledningar sammantr„dde och ”verlade om vem USA skulle l†ta bli f”rsta m„nniskan i rymden. Efter en genomg†ng av tr„ningsresulteten och diskutioner mellan de b†da ledningarna stod det nu klart att USA:s f”rste astronauts namn var Alan Shepard. Till sist s† skulle nu USA ta ett stenh†rt kommando i kampen om rymden. Katastrof 2 jordbrukare var som vanligt tidigt uppe och arbetade, knappast medvetna om vad som h„nde i v„rldens stora st„der d† dom bodde i utkanten av den Sovjetiska staden Smolensk. Pl”tsligt tittade en av dom med gapande mun upp mot himlen, ifr†n en till synes tom himmel seglade det ner n†got som visade sig vara en man med en fallsk„rm. Han hade en stor hj„lm p† sig och en stor orange dr„kt. Mannen som precis landat tog lyfte upp visiret och s†g en av arbetarna rakt i ”gonen. - Har du kommit fr†n rymden? Fr†gade en av dom f”rskr„ckt. - Ja, ja, tro mig, det har jag verkligen. Sa mannen i dr„kten och hans ansikte fylldes av ett stort leende. Mannens namn var Jurij Gagarin och Sovjetunionen hade satt den f”rsta m„nniskan i rymden. Gagarin hade tillbringat 22 timmar i rymden och hade †kt runt hela jorden i omloppsbana, detta bara 4 †r efter Sputnik. Efter detta fanns det ingen tvivel l„ngre. Det var Sovjetunionen och inte USA som var rymdens m„stare. Det finns inte ord att beskriva vilken total katastrof detta var f”r NASA och f”r hela USA. V„rldens blickar var f„sta p† Sovjetunionen som den mest tekniskt avancerade av de tv† supermakterna. Mercury hade misslyckats och Sovjet hade vunnit "The Space Race". John Glenn uttryckte sig f”ljande efter att han f†tt reda p† Sovjets triumf. - Dom krossade oss totalt, vi kan inte uttrycka det p† n†got annat s„tt. Gagarins f„rd hindrade dock inte Alan Shepard fr†n att bli en amerikansk hj„lte n„r han en m†nad efter Gagarins f„rd, den femte maj 1961, blev den f”rsta amerikanen i rymden. Men det fanns fortfarande tydligen tecken p† ryssarnas ”verl„gsenhet. Shepards f„rd hade bara varit en kvart och 300 mil l†ng, att j„mf”ra med Gagarins 22 timmar och ett helt varv runt jorden. Det var efter det h„r som Kennedy samlade Mercury Seven i Washington och h”ll samtidigt ett tal efter den Sovjetiska framg†ngen. - "Jag tycker att den h„r nationen ska inrikta sig mot ett st”rre m†l, att innan deceniummet „r slut ha skickat en man till m†nen och sedan oskadd tillbaka hem till jorden. Vid det h„r laget b”rjade Mercury Seven skratta †t presidenten n„r dom s†g talet p† tv. USA med bara en kvart i rymden hade nu lovat att s„tta en man p† m†nen inom kort. Men oavs„tt vad folk tyckte hade nu president Kennedy talat ”ppet om sina intentioner och d„rmed satt en m†lstolpe f”r "The Space Race", att s„tta en man p† m†nen. Apollo-programmet USA b”rjade nu omedelbart l„gga resurser p† detta enorma m†l. Man hade ju tidigare f†tt se Sovjet skicka en m„nniska upp i rymden, plus genombrottet med Sputnik. Ryssarna hade alltid legat steget f”re amerikanarna, men nu skulle bara f”rspr†nget inte bara tas in, utan „ven passeras. Det f”rsta steget till detta var starten av Apolloprogrammet 1963 vilket var en id‚ f”r hur man skulle bygga rymdfarkoster som skulle kunna s„tta ner astronauter p† m†nen. Samtidigt hade Sovjet en prototyp av sin motsvarighet och konkurrent till Apollo, Voshkod. Och som vanligt s† var det ryssarna som l†g f”re och b”rjade prestera, den f”rsta verisionen av Voshkod skickades upp i mitten av 1963 och hade bland annat kosmonaut Leonov ombord. Leonov ”verraskade „ven v„rlden med att bli den f”rste m„nniskan att g† i rymden. Som om inte det vore nog s† var „ven Voshkod en tremannafarkost, samtidigt passade ryssarna p† att skicka upp den f”rsta kvinnan i rymden. I nul„get l†g USA tre †r efter Sovjetunionen i rymdteknik. I nul„get s†g Apollo k”rt ut. Under dom f”ljande fyra †ren utvecklade USA landningstekniken under ett projekt vid namn Gemini. Men †r 1967 var det „ntligen dags f”r USA:s apolloprojekt att visa resultat var det t„nkt. Apollo 1 var det f”rsta resultatet som projektet presterat. Den anv„nde sig av en speciell teknik som var t„nkt f”r att anv„ndas till en m†nlandning. Apollo var uppdelad i 2 delar, en huvud del och en m†nlandningsdel. Tanken var att n„r farkosten skulle komma in i m†nens omloppsbana s† skulle landningsmodulen landa f”r att sedan kunna bli upph„mtad. Amerikanarna s†g nu „ntligen ut att kunna inte bara ta ledningen i "The Space Race" utan „ven vinna det. Men d† kom ett enormt bakslag. Under en testflygning hade Apollo 1 b”rjat brinna och alla tre astronauter ombord hade d”tt. Det kunde bara beskrivas som en katastrof b†de f”r projektet och rymdforskningen i helhet. Det skulle ta ett tag innan en astronaut fl”g i ett apolloskepp igen. Apollo 2-6 var obemannade farkoster som skickades ut f”r att se s† att all utrustning fungerade som det skulle. Apollo 7 var en bemannad expedition som „ven den bara var t„nkt som ett test. Det var med en enorm l„ttnad som NASA bevittnade att alla 3 ombord klarade sig oskadda efter 11 dagar i rymden. Sjuan och nian var t„nkta att bara †ka i omlopp runt jorden under testningen. Apollo †tta och tio †kte faktiskt hela v„gen i omlopp runt m†nen f”r att se att allt st„mde. NASA hade tur att Sovjet inte redan satt en man p† m†nen d† Voshkod-projektet b”rjade visa en enorm potential, detta trots en krasch. D„rf”r var det nu extremt viktigt att s† snabbt som m”jligt lyckas med uppgiften. Efter 10 testf„rder var det „ntligen dags f”r den verkliga uppskjutningen. P† rampen redo f”r uppskjutning stod 10 †r efter Sputniks uppskjutning vilket p†b”rjade "The Space Race" farkosten som skulle avsluta den. Apollo 11 tre astronauter Neil A. Armstrong, Michael Caldrin och Edwin E Aldrin gjorde sig nu f„rdiga f”r uppskjutning. N„r uppskjutningssekvensen r„knats ner l„mnar apollo jorden och framf”r allt Sovjetunionen bakom sig. 3 dagar senare yttras dessa ord av farkostens bef„lhavare. - Ett litet steg f”r en m„nniska, ett stort kliv f”r m„nskligheten.